Ni kan läsa del #1 HÄR!

Efter några veckor så skulle vi ut med husvangen i ca en vecka. Jag tyckte det var jätte svårt att inte få rida eller träffa Taiger på en hel vecka! Plus att det skulle komma en annan tjej och rida honom. 

En tjej som hette Savannah. Lina hade lovat henne att få låna T en vecka innan det var bestämt att jag skulle rida honom. När jag kom hem från husvagnssemestern så åkte jag till

stallet med hon Savannah. 

Blev typ helt knäckt för hon hade ridit honom i 1 vecka och fick honom i form och så. Medans jag hade kämpat i några veckor. Veckan efter detta så red vi T till sammans. Våra mammor känner varandra så vi fikade och hade kul i stallet. 

Sommaren 2011

När Savannah hade åkt hem tillbaka till Sthlm. Då var det en dag när jag skulle rida ut. 

Vi galopperade och jag skulle precis sakta av till trav för det blev lite gropigt. 

Precis i övergången från galopp till trav så snubbar Taiger.

Hans huvud och kropp bara försvinner och jag flyger av ca en meter fram. Allt gick så fort! Hans tunga bakdel landade på mina ben. 

I normala fall så hade hästen fått panik och velat upp på benen dirrekt.

Men som tur var så visste Taiger bättre. Han låg så stilla han kunde för han visste att om han började försöka ta sig upp så skulle han kicka till mig där bak.

Mamma som hade varit några meter bakom kom sringande och flyttade på något sätt på taigers rumpa så att jag kunde flytta på mig.

Inte förräns då reste han sig upp. Det kom en man fram till oss.

Han berättade att han hade kört förbi och sett hur vi vurpade, tvärvänt och kommit tillbaka. 

T stod helt stilla och såg jätte skamsen ut. Som om han tänkte "shit vad gjorde jag nu!". 

Jag ville upp från marken och kolla så att Taiger var okej. Men mamma sa till mig att jag skulle sitta still. Jag kunde ju ha blivit skadad. Men jag kollade taigers ben och han var okej.

Lite chockad bara. 

Mannen som hade vänt frågade om jag ville ha sjuss tillbaka till stallet men jag sa nej.

Jag ville rida tillbaka. Ville komma upp så fort som möjligt på hästryggen.

Jag ville verkligen INTE bli rädd för att rida. 

Både Taiger och jag var oskadda. Jag fick några blåmärken bara och mina favorit ridbyxor gick sönder. Efter detta så får jag typ hjärtattack varje gång han snubblar. Men det börjar gå över nu. 

Hoppas ni orkar läsa hela. 

Kommer del 3 någon gång också!

/sofie

Tomato face!

Vi sitter i bilen på g hem till Maja nu.
Ska bada i hennes pool och lite så!
/Sofie

Sry att vi inte har bloggat så mkt men det har varit 0,00 teckning.
Berättar mer när vi kommer hem i efter middag. Ska gå och diska nu...

Min röst låter störd men det får ni stå ut med ;)

/sofie
 

Style by Sofie

/sofie 

Hellöj! Har varit inne på havets hus och kollat på fiskar ;) tog massa bilder som jag visar när jag kommer hem.
Sitter på en klippa och kollar på en seglings tävling.
Grymt bra väder här!!
Ah nu ska vi typ gå affärer och köpa glass tror jag :)
/Sofie

En sak jag inte riktigt förstår varför man gör så... 

Det är när man "klagar" på något vis på sin bloggkompis som man bloggar med (asså för er som bloggar 2 st eller flera). Klagar på att den skriver fel eller ja tycker att den gör något fel. Då förstår inte jag riktigt meningen med att skriva det på bloggen utan att ha pratat med personen. 

Speciellt tycker jag när man skriver det allmänt, att man inte nämner namnet på den man menar men man vet att alla som läser fattar ändå. Förstår inte riktigt vad man vill då?

Vill man som den som skriver att alla andra ska veta men man vill inte va så dum och skriva det rakt ut. Eller skriver man det på bloggen endast för att den personen man

menar ska läsa det? Då kan man väl lika gärna säga det till den personen, face to face.

Eller i alla fall bara till den på något sätt först innan man skriver det till sina 5 eller 500 läsare det spelar ingen roll...

Tänk på det!

Lite beslusts ångest om jag ska publicera detta... känns lite som att ni kommer tycka att jag gör samma sak som jag skriver att jag inte vill att man ska göra. Men det är absolut INTE så att Maja har gjort så men jag har sett och läst det på andra ställen...

(sry blev lite rörigt men hoppas ni fattar vad jag menar...)

/sofie